Frusen skuldra, med det medicinska namnet adhesiv kapsulit och på engelska frozen shoulder, är ett tillstånd där axeln först blir smärtsam och sedan alltmer stel. Ledkapseln runt axelleden blir inflammerad, förtjockas och krymper, vilket gör att armen går allt sämre att röra. Tillståndet är obehagligt och långdraget, men det är självläkande, och för de allra flesta kommer rörligheten tillbaka.
Vad är frusen skuldra eller frozen shoulder?
Frusen skuldra är ett smärttillstånd i axelleden som drabbar knappt 3 % av befolkningen. Axelleden är kroppens rörligaste led och omges av en tunn, elastisk ledkapsel. När kapseln blir inflammerad och stram minskar utrymmet i leden, och axeln kan till slut bli mycket svår att röra. Du kan också se tillståndet kallas frusen axel, och det är samma sjukdom.
Sjukdomen är vanligast mellan 40 och 60 års ålder och drabbar fler kvinnor än män. Före 40 års ålder är den ovanlig. Har du haft frusen skuldra i ena axeln kan du få den i den andra också, men det är ovanligt att båda axlarna drabbas samtidigt.
Symtom vid frusen skuldra: tre faser
Besvären börjar oftast smygande med smärta när du rör axeln, och stelheten kommer efter hand. Sjukdomen brukar delas in i tre faser som glider in i varandra:
- Smärtfasen. Smärtan tilltar, ofta värst på natten, och rörligheten börjar minska. Fasen varar några månader till drygt ett halvår.
- Stelhetsfasen. Smärtan avtar men axeln är stel och svår att röra, både på egen hand och när någon annan hjälper till. Fasen varar från några månader upp till ett år.
- Upptiningsfasen. Rörligheten kommer gradvis tillbaka. Läkningen tar ett halvår till ett år, ibland längre.
I vardagen märks det som svårigheter att kamma sig, borsta tänderna, klä på sig eller sträcka sig bakom ryggen. Många har också sömnproblem, eftersom det ofta gör som mest ont när du ligger ner på natten. Allt som allt tar det i genomsnitt två till tre år från första symtomen tills axeln är återställd.
Varför får man frusen skuldra?
Orsaken är inte helt klarlagd. Vid primär frusen skuldra finns ingen tydlig utlösande faktor. Vid sekundär frusen skuldra startar besvären efter ett trauma, en operation eller en längre tid då axeln hållits stilla, till exempel efter axelkirurgi.
Några tillstånd ökar risken:
- Diabetes, både typ 1 och typ 2.
- Hypotyreos, alltså underfunktion i sköldkörteln.
- Långvarig immobilisering av axeln efter skada eller kirurgi.
Något tydligt samband med yrkesutövning har man däremot inte kunnat visa.
Så ställs diagnosen
Diagnosen ställs främst genom klinisk undersökning. Läkaren tittar på hur långt du kan röra armen, både själv och med hjälp, och det tydligaste tecknet är svårigheten att vrida armen utåt. Det är också svårt att sträcka armen rakt upp. I ett tidigt skede kan diagnosen vara svår att ställa, eftersom stelheten inte hunnit utvecklas, och då kan läkaren följa upp bedömningen efter några veckor.
Vid frusen skuldra syns inga förändringar på vanlig röntgen. Bilddiagnostik används i stället för att utesluta andra orsaker till axelsmärta, som rotatorcuffskada, kalkaxel eller impingement i axeln, där rörligheten oftast är bättre när någon annan för din arm.
Enkelt test av rörligheten
Jämför dina axlar med tre rörelser: lyft armen rakt upp, rotera den utåt med armbågen intill kroppen och försök nå upp bakom ryggen mot skulderbladet. Om flera av rörelserna är tydligt begränsade, och om det är lika stelt när någon annan rör armen, talar det för frusen skuldra. Testet ersätter inte en läkares bedömning.
Behandling av frusen skuldra
Eftersom tillståndet läker av sig självt inriktas behandlingen på att minska smärta och behålla så mycket rörlighet som möjligt. Oftast räcker smärtlindring och fysioterapi.
- Smärtlindring. Paracetamol lindrar smärtan för de flesta. Antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) som ibuprofen och naproxen kan också användas, men är inte lämpliga för alla, till exempel äldre över 75 år eller den som har hjärt-kärlsjukdom eller haft magsår.
- Kortisoninjektion. En spruta i axelleden kan ge kortvarig smärtlindring och bättre rörlighet under de första månaderna, framför allt i ett tidigt skede. Den påverkar däremot inte hur sjukdomen utvecklas på lång sikt.
- Fysioterapi. Träningen anpassas efter fas. Under smärtfasen handlar det om egenvård och råd om smärta och aktivitet, senare om att återfå rörlighet och styrka.
- Nervblockad eller operation. Vid mycket stora besvär kan en nervblockad ges på sjukhus. Ibland övervägs operation, där den krympta ledkapseln spräcks eller delas, och du kan oftast åka hem samma dag.
Kan man träna med frusen skuldra?
Ja, men på axelns villkor. Håll rörelsen igång inom smärtgränsen och undvik överbelastning. Tunga axelpass och kraftig belastning kan göra ont värre under smärtfasen, så låt gymmet vänta tills smärtan avtagit. När axeln blivit bättre kan du gradvis bygga upp styrkan igen med axelövningar på gym i lugn takt.
När ska du söka vård?
Kontakta en vårdcentral om du har ont eller är stel i axeln utan att veta varför, särskilt om besvären hållit i sig i ett par veckor. Du kan också vända dig direkt till en fysioterapeut, kiropraktor eller naprapat. Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning om du är osäker på var du ska börja. Sök vård snabbt om axelsmärtan kommer efter ett fall eller en olycka, eftersom det då kan handla om en skada.
Har du en sysselsättning som belastar axlarna kan du behöva anpassa arbetsuppgifterna eller sjukskriva dig en tid. Hur länge beror på hur tungt arbetet är, och bedömningen görs alltid individuellt.
