Ett diskbråck i ländryggen uppstår när en disk mellan två kotor i nedre delen av ryggen spricker och den mjuka kärnan buktar ut och trycker på eller irriterar en nervrot. Det typiska symtomet är ryggsmärta tillsammans med smärta som strålar ner i ena benet, så kallad ischias.
Prognosen är god. De flesta diskbråck läker utan operation och symtomen klingar i regel av inom 6 till 12 veckor. Sök däremot vård akut om du får svårt att kontrollera urin eller avföring, eller nedsatt känsel i underlivet och på insidan av låren.
Vad är diskbråck i ländryggen?
Mellan kotorna i ryggraden sitter diskar, även kallade mellankotsskivor. De fungerar som stötdämpare och gör att ryggen kan böjas och vridas. Varje disk har en mjuk, gelartad kärna (nucleus pulposus) och en fastare yttre del av kollagenfibrer.
Om den yttre delen spricker kan kärnan bukta ut genom sprickan. Då har ett diskbråck bildats. Disken kan också bukta utan att höljet brister helt, vilket kallas diskbuktning och inte räknas som ett diskbråck i strikt medicinsk mening.
Ländryggen är det vanligaste stället för diskbråck, eftersom den är rörlig och tar mycket belastning. Enligt Internetmedicin sitter de flesta bråck på de två nedersta nivåerna, L4/L5 och L5/S1. Sitter bråcket i stället högt upp i ryggraden strålar smärtan ut i armen, vilket vi går igenom i artikeln om diskbråck i nacken.
Ett diskbråck gör långt ifrån alltid ont. Magnetkameraundersökningar har visat att många bråck aldrig ger några besvär. Smärtan kommer först när disken påverkar en nerv, dels genom tryck, dels genom att ämnen från diskkärnan irriterar nervroten kemiskt.
Vad beror diskbråck på och vad ökar risken?
Diskbråck är oftast en del av diskarnas naturliga åldrande. Före 20 års ålder är diskarna elastiska, men därefter minskar vattenhalten och det blir lättare att det uppstår sprickor. Snittåldern för operation i Sverige är 44 år.
Ofta går det inte att peka ut en enskild händelse. Faktorer som ökar risken är:
- ärftlighet
- tungt arbete, särskilt lyft i kombination med vridning av bålen
- långvarigt sittande med vibrationer genom hela kroppen, till exempel i fordon
- högt BMI och låg fysisk aktivitet
- rökning
Livstidsrisken att få ett diskbråck i ländryggen som ger ischias är cirka 1 till 2 procent, och ungefär 20 av 100 000 personer opereras för det varje år i Sverige.
Symtom vid diskbråck i ländryggen
Besvären kan komma plötsligt i samband med en rörelse, men oftast smyger de sig på. Många har först bara ryggsmärta, som efter några dagar eller veckor övergår i smärta ner i benet. Vanliga symtom är:
- ont i ryggen
- smärta som strålar ner i ett ben, ofta nedanför knät (ischias)
- domningar och stickningar i benet och foten
- svaghet i benen och svårt att kontrollera benens rörelser
- nedsatta reflexer
Smärtan i benet blir ofta värre när du sitter, hostar eller krystar. Många upplever att det lindrar mest att ligga på rygg med höfter och knän böjda i 90 grader. Är du osäker på om det verkligen är disken kan vårt ischias test hjälpa dig att skilja nervsmärta från muskulära besvär.
Vilken del av benet som påverkas beror på vilken nervrot diskbråcket trycker på:
| Nervrot | Känsel påverkas ofta | Svaghet syns ofta som |
|---|---|---|
| L4 | lårets framsida, underbenets insida | svagare knästräckning |
| L5 | lårets utsida, fotryggen | svårt att lyfta stortån och gå på hälarna |
| S1 | baksidan av lår och underben, fotens utsida | svårt att gå på tå |
När ska du söka vård?
De flesta som har symtom på diskbråck behöver inte söka vård, eftersom besvären brukar gå över av sig själva. Kontakta en vårdcentral om besvären inte blivit bättre efter tre till fyra veckor, eller om du har mycket ont trots smärtstillande läkemedel.
Sök vård direkt om du har ont i ryggen och samtidigt:
- har svårt att hålla dig eller tömma blåsan eller tarmen
- har nedsatt känsel kring ändtarmen, i underlivet eller på insidan av låren
- har smärta eller känselbortfall i båda benen
- får snabbt tilltagande svaghet i benet eller foten
Det kan vara tecken på cauda equina-syndrom, där ett stort bråck trycker på alla nervrötter längst ner i ryggkanalen. Tillståndet är ovanligt men akut och kräver i regel operation så snart som möjligt.
Undersökning och utredning hos läkare
Hos läkaren får du berätta var det gör ont och vilka rörelser som förvärrar smärtan. Läkaren kontrollerar reflexer, känsel och muskelstyrka i benen och testar ofta nervtänjning genom att lyfta det raka benet. Vid misstanke om påverkan på nerverna till underlivet undersöks även känseln där.
Röntgen behövs sällan i början. Har ryggvärken eller ischiasvärken inte blivit bättre efter fyra till sex veckor kan en magnetkameraundersökning (MR) bli aktuell, särskilt om läkaren överväger operation. MR visar var bråcket sitter, hur stort det är och vilken nerv det påverkar.
Behandling av diskbråck: vad kan du göra själv?
Behandlingen vid diskbråck i ländryggen består framför allt av rörelse, fysioterapi och smärtlindring. Den påverkar inte själva bråcket, men den gör det lättare att hålla igång medan kroppen läker.
- Håll dig i rörelse. Försök vara så normalt aktiv som möjligt. Det tar oftast längre tid att bli bra om du ligger i sängen mer än någon dag.
- Undvik det som provocerar benet. Aktiviteter som ökar smärtan ner i benet bör du dra ner på en period.
- Smärtstillande läkemedel. Paracetamol, gärna i kombination med ett antiinflammatoriskt läkemedel, är förstahandsval. Räcker det inte kan läkaren skriva ut annan behandling eller ge en nervrotsblockad med bedövningsmedel och kortison.
- Vila rätt. Lägg en kudde under benen när du ligger på rygg, eller ligg på sidan med benen uppdragna. Fler tips finns i guiden om bästa sovställning vid ischias.
Du kan själv kontakta en fysioterapeut, naprapat eller kiropraktor utan remiss för att få ett träningsprogram. Vid tecken på cauda equina-syndrom eller snabbt tilltagande kraftnedsättning ska du däremot inte gå till en manuell terapeut utan söka akut sjukvård.
När behövs operation?
Cirka 90 procent av patienterna med diskbråck i ländryggen behandlas utan kirurgi. Kirurgisk behandling kan övervägas när bensmärtan sitter kvar med hög intensitet efter två till tre månader, och diskbråcket på MR-bilderna stämmer med symtomen. Vid mycket svår smärta eller ökande nervpåverkan kan operation bli aktuell tidigare.
Operationen syftar i första hand till att ta bort smärtan i benet genom att avlägsna bråcket från nervroten. Den görs som öppen kirurgi, ibland med mikrokirurgi eller titthålsteknik. Resultaten är generellt goda. Enligt Swespine gav kirurgisk behandling bättre resultat än icke-kirurgisk behandling efter ett år i en stor studie, men från fyra till tio år efter behandlingsstarten fanns ingen säker skillnad.
Träning och rörelse med diskbråck
När den värsta smärtan släppt är träning det bästa sättet att få tillbaka funktionen. Börja med promenader och lugna rörelser som inte ökar smärtan i benet, och bygg sedan upp styrka i bål, säte och ben.
Några riktlinjer:
- Låt smärtan ner i benet styra. Ökad ryggsmärta under ett pass går ofta bra, men tilltagande utstrålning är en signal att backa.
- Undvik tunga lyft med vridning tills du är besvärsfri.
- Bryt långt sittande, till exempel genom att stå upp och arbeta en stund.
Konkreta rörelser för nervsmärtan i benet hittar du bland ischias övningar som lindrar. Inte all smärta i sätet och benet beror på disken, och falsk ischias från musklerna kräver delvis andra övningar.
Kan man förebygga diskbråck?
Helt går det inte att förebygga, eftersom åldrandet av diskarna är den viktigaste orsaken. Du kan dock minska risken genom att vara fysiskt aktiv, träna rygg och bål, hålla en sund vikt, vara försiktig med tunga lyft där du samtidigt vrider bålen och sluta röka.
Har du haft ett diskbråck en gång kan ett nytt uppstå, ibland på samma nivå. Att fortsätta träna regelbundet även när besvären gått över är därför en god vana.
