Slemsäcksinflammation i knät, eller bursit, uppstår när en av de vätskefyllda slemsäckarna runt knäleden blir irriterad av tryck, ett slag eller långvarig överbelastning. Det vanligaste tecknet är en tydligt avgränsad svullnad direkt över eller vid sidan av knäskålen, ofta med rodnad, värme och ömhet vid beröring.
De flesta fall läker inom några veckor om du minskar belastningen och kombinerar det med rätt egenvård. Nedan går vi igenom vad som orsakar bursit i knät, hur du känner igen symtomen, hur diagnosen ställs och vilken behandling som faktiskt gör skillnad.
Vad är slemsäcken i knät och varför blir den inflammerad?
Slemsäckar, eller bursor, är små vätskefyllda säckar som finns utspridda i hela kroppen, cirka 150 stycken runt leder, muskler och senor. Deras uppgift är att fungera som stötdämpare och minska friktionen mellan skelett, senor, muskler och hud vid rörelse och belastning.
I knät finns fyra sådana slemsäckar, men det är framför allt två som orsakar besvär: slemsäcken ovanpå knäskålen (prepatellär bursit) och slemsäcken på insidan av knät, strax under leden. När en av dessa slemsäckar utsätts för ett kraftigt tryck eller upprepad belastning börjar den producera mer vätska och svullnar upp, vilket ger den inflammation som kallas bursit.
Orsaker till slemsäcksinflammation i knät
Bursit i knät orsakas för det mesta av att slemsäcken utsatts för tryck under en längre period eller av att knät överbelastats vid upprepade rörelser. Löpning och andra sporter med mycket repetitiv belastning på knäleden gör det vanligare att utveckla besvären, och även kontaktsporter som fotboll kan utlösa en inflammation om leden träffas av ett kraftigt slag.
Yrken där man ofta står eller sitter på knä är en av de vanligaste orsakerna till långvarigt tryck mot slemsäcken. Rörmokare, mattläggare och trädgårdsarbetare drabbas därför förhållandevis ofta. I sällsynta fall kan en bakterieinfektion uppstå i slemsäcken, till exempel efter ett insektsbett eller ett sår där bakterier trängt in, vilket kallas bakteriell bursit och kräver en annan behandling än den vanliga formen.
Har du redan knäartros, reumatoid artrit eller gikt löper du större risk att drabbas, eftersom kroppen redan har en benägenhet för inflammation i och runt lederna.
Symtom på slemsäcksinflammation i knät
Det vanligaste symtomet är en uttalad, ofta väl avgränsad svullnad precis över eller vid sidan av knäskålen, tillsammans med rodnad och en påtaglig ömhet. Området kan kännas varmt att röra vid, och till skillnad från många andra knäbesvär gör bursit ofta ont både vid belastning och i fullständig vila, eftersom trycket från den svullna slemsäcken finns kvar oavsett rörelse.
Har inflammationen orsakats av en bakterieinfektion kan du även få feber. Får du feber i samband med svullnaden bör du söka vård samma dag, eftersom en bakteriell bursit kan behöva antibiotika för att inte sprida sig vidare.
Slemsäcksinflammation eller något annat i knät?
Flera tillstånd i och runt knät ger liknande symtom, men orsak och behandling skiljer sig åt. Att veta vilket du har hjälper dig avgöra hur akut du bör söka vård.
| Tillstånd | Plats | Vanlig orsak | Svullnad | Smärta |
|---|---|---|---|---|
| Bursit (slemsäcksinflammation) | I slemsäcken runt leden | Tryck, slag eller överbelastning | Ofta synlig och lokaliserad | Vid beröring och i vila |
| Entesit (muskelfästeinflammation) | Där senan fäster vid skelettet | Upprepade rörelser, överträning | Sällan synlig | Framför allt vid belastning |
| Bakercysta | Slemsäcken i knävecket | Ökad ledvätska vid artros, gikt eller meniskskada | Ofta synlig i knävecket | Vid böjning och sträckning |
Skillnaden mellan bursit och en bakercysta är att bursit beror på att slemsäcken själv producerar mer vätska, medan en bakercysta i stället orsakas av att knäleden producerar för mycket ledvätska som sedan fyller en bursa baktill i knät. Bakercystor är därför vanligare hos den som redan har artros, gikt eller reumatoid artrit.
Så ställs diagnosen
Svullnar knät upp eller gör det ont är det bäst att vända sig till en vårdcentral för att få en korrekt diagnos innan du börjar behandlingen själv. En läkare ställer oftast diagnosen genom en klinisk undersökning, där en synlig svullnad och rodnad lokaliserad till slemsäcken är ett klassiskt tecken på bursit.
Misstänker läkaren en bakteriell infektion tas ofta ett CRP-test genom ett stick i fingret för att mäta infektionsnivån i kroppen. I vissa fall görs även en aspiration, där läkaren punkterar slemsäcken för att undersöka vätskan närmare. Är osäkerheten stor kan knät röntgas för att utesluta att svullnaden i stället beror på en skelett- eller mjukdelsskada.
Så kan du behandla slemsäcksinflammation i knät
Målet med behandlingen är att minska trycket mot slemsäcken och låta inflammationen läka ut. Vila och minskad belastning är grunden, gärna i kombination med is de första dagarna för att dämpa svullnaden.
Receptfria antiinflammatoriska läkemedel kan lindra smärtan och svullnaden under en kortare period, men de åtgärdar inte själva orsaken bakom besvären. Fortsätter symtomen trots egenvård kan en fysioterapeut hjälpa till med rätt rehab-upplägg för att stärka musklerna kring knät och minska trycket mot den drabbade slemsäcken. I vissa fall kan läkaren ge en kortisoninjektion för att snabbt dämpa en kraftig inflammation. Rör det sig om bakteriell bursit behövs i stället antibiotika, och ibland behöver vätskan i slemsäcken tömmas ut. Kirurgi är sällsynt och används bara när annan behandling inte gett resultat.
Övningar och egenvård du kan göra själv
Utöver vila finns det specifika övningar som avlastar knäts framsida utan att belasta den inflammerade slemsäcken direkt. Statisk quadricepsspänning, raka benlyft, höftabduktion och höftlyft är exempel som stärker musklerna kring knät utan att trycka mot den drabbade platsen.
Undvik djupa knäböj och att stå eller sitta på knä i det akuta skedet, eftersom det ökar trycket rakt mot slemsäcken. Du kan i stället ofta fortsätta träna om du väljer aktiviteter som inte provocerar området, till exempel cykling med hög sadel eller styrketräning inom ett begränsat rörelseomfång. Samma princip som gäller vid impingement i axeln, att anpassa belastningen i stället för att sluta röra sig helt, fungerar även vid bursit i knät.
Hur lång tid tar det att läka?
En vanlig, icke-infekterad slemsäcksinflammation tar oftast fyra till sex veckor att läka ut, förutsatt att belastningen som orsakade den ändras under tiden. Fortsätter du belasta knät på samma sätt som innan, till exempel genom knästående arbete utan skydd, riskerar besvären att bli kroniska eller komma tillbaka gång på gång.
Precis som vid en muskelbristning är läkningstiden starkt kopplad till hur väl du anpassar belastningen under återhämtningen, snarare än till hur länge du bara vilar. Arbetar du mycket på knä är knäskydd den enskilt viktigaste åtgärden för att undvika att inflammationen återkommer.
Drabbas även höften och armbågarna av slemsäcksinflammation?
Bursit är inte begränsad till knät. Höften och armbågarna har egna slemsäckar som utsätts för samma sorts tryck och överbelastning, och drabbas därför ofta på liknande sätt. I höften sitter den känsligaste slemsäcken vid det utstickande höftbenet och blir lätt irriterad av att ligga på sidan eller av upprepad löpning, medan slemsäcken i armbågen ofta reagerar på att man lutar sig mot ett bord eller stöter till armbågen. Principerna för behandling är desamma oavsett led: minska trycket mot den drabbade slemsäcken och låt inflammationen läka ut i sin egen takt.
När ska du söka vård?
De flesta fall av bursit i knät läker av sig själv med vila och rätt egenvård, men i vissa situationer bör du kontakta vården i stället för att fortsätta behandla dig själv:
- Ingen förbättring alls efter cirka två veckors egenvård
- Feber i kombination med svullnaden, vilket kan tyda på en bakteriell infektion
- Kraftig svullnad efter ett fall eller ett hårt slag mot knät
- Stark rodnad och värme som sprider sig snabbt runt leden
Precis som vid överbelastningsskador hos löpare, där övningar mot benhinneinflammation bara fungerar om orsaken samtidigt åtgärdas, är den bakomliggande belastningen nyckeln även vid bursit. Ändrar du inte den riskerar symtomen att komma tillbaka oavsett hur bra egenvården är.
Vanliga frågor om slemsäcksinflammation i knät
De flesta som drabbas av slemsäcksinflammation i knät blir helt bra med vila, anpassad belastning och rätt egenvård, utan att behöva någon avancerad behandling. Ihållande svullnad, feber eller uteblivet förbättring efter ett par veckor är dock alltid en anledning att låta vården bedöma knät.
Sammanfattning
Slemsäcksinflammation i knät uppstår när en av knäts slemsäckar blir irriterad av tryck, ett slag eller upprepad överbelastning, och visar sig som en avgränsad svullnad, rodnad och ömhet över knäskålen. De flesta fall läker inom fyra till sex veckor med vila, anpassad belastning och rätt egenvårdsövningar, medan feber eller utebliven förbättring efter två veckor är tecken på att du bör söka vård. Åtgärdar du inte den bakomliggande orsaken, som knästående arbete utan skydd, är risken stor att besvären kommer tillbaka.
