Slemsäcksinflammation i axeln, eller bursit, betyder att slemsäcken under axelns tak har blivit irriterad och svullnat upp. Det ger smärta på utsidan av axeln som ofta strålar ner i överarmen, gör det svårt att lyfta armen och brukar störa sömnen.
De flesta akuta fall läker av sig själva inom några veckor om du minskar belastningen. Nedan går vi igenom orsaken, hur symtomen skiljer sig från andra axelbesvär, vad du kan göra själv och när du bör söka vård.
Vad är bursit i axeln och hur vanligt är det?
Slemsäckar, eller bursor, är små vätskefyllda säckar som finns på över hundra ställen i kroppen. De ligger mellan skelett, senor och muskler och ska minska friktionen när du rör dig.
I axeln finns flera slemsäckar, men den som oftast ställer till det är bursa subacromialis-subdeltoideus. Den är platt, tunn och ungefär lika stor som en knuten hand, och den ligger som ett glidlager mellan rotatorkuffens senor och axelns tak. När slemsäcken blir inflammerad blir den vätskefylld och tjockare. Då tar den plats i ett redan trångt utrymme och kläms varje gång armen lyfts.
Bursit i axeln är vanligt, och slemsäcksinflammation i axlar och höfter hör till de vanligaste formerna. Det är samma tillstånd som kan drabba knät och armbågen. Har du haft besvär i knät kan du jämföra med vår genomgång av slemsäcksinflammation i knät: mekanismen är densamma, men i axeln är det sällan en synlig svullnad utan snarare smärta vid rörelse.
Orsaken till slemsäcksinflammation i axeln
Akut bursit i axeln uppstår ofta utan någon tydlig orsak. När det finns en utlösande faktor handlar det oftast om överbelastning. Vanliga orsaker är:
- Upprepade lyft över axelhöjd, till exempel målning, hyllarbete eller kast- och racketsporter.
- Styrketräning med mycket axelpress eller bänkpress, särskilt när mängden ökats snabbt.
- Inklämning (impingement) där slemsäcken kläms under axeltaket vid armlyft. Läs mer om impingement i axeln och hur det hänger ihop med bursit.
- Besvär i rotatorkuffen, som irriterar den intilliggande slemsäcken.
- Dålig hållning och svag skulderstabilitet som gör utrymmet under axeltaket trängre.
- Ett fall eller slag mot axeln, eller att ligga länge på axeln mot ett hårt underlag.
Vissa har också naturligt trängre i axeln än andra, vilket gör att en lätt svullnad snabbt ger besvär. Vid reumatisk sjukdom är inflammation i en slemsäck vanligare, och i sällsynta fall kan slemsäcken infekteras av bakterier.
Symtom: så känns bursit i axeln
Det vanligaste tecknet är smärta på utsidan av axeln som förvärras när du lyfter armen utåt eller uppåt. Andra vanliga symtom:
- ont när du ligger på den drabbade axeln och svårt att sova
- värk i vila, inte bara vid rörelse
- ömhet när du trycker strax under axelns yttre kant
- en smärtbåge: det gör mest ont mellan ungefär 90 och 130 grader när armen lyfts ut från kroppen
- vardagssysslor som att ta på en tröja eller kamma håret gör ont
Akut och långvarig bursit
Vid akut bursit börjar smärtan ofta utan särskild orsak och ökar under ungefär tre dagar tills den når sitt maximum. Det är ett av de mest smärtsamma tillstånden i axeln och smärtan kan stråla ner längs överarmen och ibland underarmen. Efter 7–10 dagar börjar den avta, och obehandlad tar det ofta 4–6 veckor innan axeln är smärtfri och rörligheten tillbaka.
Vid långvarig bursit kommer besvären mer smygande. Rörligheten är ofta normal, men smärtbågen finns kvar och besvären kan komma och gå under lång tid om orsaken finns kvar.
Utredning: hur ställs diagnosen?
En noggrann klinisk undersökning där fysioterapeuten eller läkaren testar axelns olika vävnader är det viktigaste steget. Ofta räcker det för att avgöra om slemsäcken är orsaken till smärtan.
Är bilden oklar kan ultraljud visa vätska i slemsäcken och hur senorna runt omkring ser ut. Magnetkamera används om man misstänker en senskada i rotatorkuffen. En diagnostisk injektion med bedövning i slemsäcken kan också användas: försvinner smärtan är bursan källan. Vanlig röntgen tillför sällan något vid misstänkt bursit.
Differentialdiagnoser: vad mer kan ge ont i axeln?
Flera tillstånd ger liknande smärta, men behandlingen skiljer sig åt.
| Tillstånd | Typiskt fynd | Skillnad mot bursit |
|---|---|---|
| Frusen skuldra (kapsulit) | Kraftigt nedsatt rörlighet, särskilt utåtrotation | Vid bursit är passiv utåtrotation bättre bevarad |
| Impingement | Smärta vid armlyft över axelhöjd | Ofta orsaken till bursit, de förekommer tillsammans |
| Rotatorkuffskada | Svaghet när du lyfter eller roterar armen | Motståndstester gör ont även när slemsäcken avlastas |
| Nackbesvär | Smärta som följer nerven ut i armen | Axelns rörelser påverkar inte smärtan lika tydligt |
| Fraktur eller luxation | Föregås av ett tydligt trauma | Kräver akut bedömning |
Misstänker du att axeln har låst sig mer och mer kan du läsa om frusen skuldra och dess faser.
Vad kan du göra själv?
Grunden i egenvården är att minska belastningen som provocerar smärtan, utan att sluta röra axeln helt.
- Undvik provocerande belastning. Pausa arbete och träning med armarna över huvudet och undvik att hålla armen ute från kroppen länge.
- Lindra smärtan. Receptfria smärtstillande eller antiinflammatoriska läkemedel kan hjälpa under de värsta dagarna.
- Träna resten av kroppen. Promenader, cykling och gymträning för ben och bål går oftast bra.
- Håll igång rörligheten. Ta försiktigt ut axelns rörlighet ett par gånger om dagen för att minska risken för frusen axel.
Medicinska övningar som går att göra hemma
- Pendel: luta dig lätt framåt och låt armen hänga. Rör den i små cirklar, framåt och bakåt, 20–30 gånger åt varje håll.
- Assisterat armlyft: knäpp händerna och låt den friska armen hjälpa den onda uppåt tills det börjar göra ont. 20–30 gånger.
- Statisk press: stå vid en dörrpost med armbågen böjd i 90 grader och tryck handen mot väggen utåt, inåt, framåt och bakåt i 5 sekunder, 10 gånger per riktning.
- Gummiband när det lugnat sig: rotera armen utåt och inåt med lätt motstånd och gör stående rodd med fokus på skulderbladen.
Det är okej med lite obehag under övningen, men smärtan ska inte vara värre några timmar efteråt eller dagen därpå. Fler rehabövningar hittar du i övningarna mot impingement i axeln, som fungerar bra när den akuta fasen är över.
Behandling i vården
Vid akut bursit ger en kortisoninjektion i slemsäcken ofta god effekt, och många blir mycket bättre inom några dagar. En mitella kan användas några dagar för att avlasta armen under den värsta smärtperioden. Fysioterapi har liten plats i den allra mest akuta fasen men blir viktig vid långvariga besvär.
Vid långvarig bursit riktas behandlingen mot orsaken till besvären: belastning i arbete eller träning, hållning och skulderbladets kontroll. En fysioterapeut eller naprapat kan ge ett individuellt rehabprogram, och läkemedel mot inflammation eller en injektion kan kombineras med träningen.
När ska du söka vård, på plats eller online?
Du bör söka vård på en vårdcentral eller boka tid hos en fysioterapeut om:
- du har mycket ont och inte kan sova
- besvären inte har gått över efter två veckor
- du inte kan lyfta armen eller arbeta normalt
Har du feber tillsammans med en svullen, röd och varm axel ska du genast kontakta vårdcentral eller jourmottagning, eftersom det kan vara en infektion i slemsäcken. Du kan också ringa 1177 för rådgivning om var du ska söka vård, och många mottagningar går att kontakta online för en första bedömning av axeln.
