Korsband är två starka ledband som korsar varandra mitt inne i knäleden: det främre och det bakre korsbandet. Tillsammans håller de ihop lårbenet med underbenet och hindrar skenbenet från att glida framåt eller bakåt när du går, springer och vänder. En korsbandsskada innebär att ett av banden töjs eller går av helt eller delvis, och det främre korsbandet är det som skadas överlägset oftast.
De flesta blir bra med målinriktad träning, men vissa behöver operation. Nedan går vi igenom hur korsbanden fungerar, hur skadan uppstår, vanliga symtom och behandling.
Vad gör korsbanden i knät?
Knäleden består av skelett, brosk, menisker och ledband. Korsbanden (på latin ligamenta cruciata) sitter inne i leden, medan det inre och yttre ledbandet sitter på knäts insida och utsida och hindrar knät från att vika sig inåt eller utåt.
| Korsband | Funktion | Engelsk förkortning |
|---|---|---|
| Främre korsbandet | Hindrar skenbenet från att glida framåt i förhållande till lårbenet | ACL |
| Bakre korsbandet | Hindrar skenbenet från att glida bakåt i förhållande till lårbenet | PCL |
Det främre korsbandet har dessutom en viktig roll för känseln i knät, alltså förmågan att uppfatta ledens position. Därför kan knät kännas osäkert även när musklerna fungerar.
Hur uppstår en korsbandsskada?
En främre korsbandsskada uppstår oftast vid en snabb vridning av knät när foten står fast i marken, till exempel vid en riktningsändring, en landning eller en tackling. Skadan är vanlig i idrotter som fotboll, handboll, innebandy och utförsåkning på skidor. Enligt Svenska korsbandsregistret skadar cirka 6 000 personer sitt främre korsband varje år i Sverige.
En bakre korsbandsskada är mycket ovanligare och kommer oftast av ett direkt slag mot underbenet, till exempel när knät slår i instrumentbrädan vid en bilolycka eller vid en hård tackling.
Ungefär hälften av dem som opereras för en främre korsbandsskada har en isolerad skada. Övriga har även skador på menisker, andra ledband eller brosk, vilket påverkar valet av behandling. Läs mer om hur en meniskskada i knät känns och behandlas.
Symtom på korsbandsskada
Vanliga symtom på en främre korsbandsskada:
- en smäll eller känsla av att något går sönder i knät i skadeögonblicket
- akut smärta och svårt att stödja på benet
- kraftig svullnad inom några timmar
- svårt att sträcka eller böja knät fullt ut
- efter några veckor: instabilitet, en känsla av att knät viker sig, särskilt nerför trappor eller vid vändningar
När smärtan och svullnaden har lagt sig kan knät kännas nästan normalt i vardagen. Det är instabiliteten som blir det stora problemet, och den upplevs väldigt olika från person till person.
Vid en bakre korsbandsskada är förloppet ofta mindre dramatiskt: ingen tydlig smäll, smärta baktill i knät eller i vaden och en svullnad som kommer långsammare.
Behandling av korsbandsskador: träning eller operation?
Behandlingen beror på vilket korsband som är skadat, hur allvarlig skadan är och vilka krav du har på knät. I akutskedet är det vanligt att gå med kryckor och ta smärtstillande ett par veckor, men du ska ändå belasta benet så gott det går.
Rehabilitering utan operation. Fysioterapi är grunden i all behandling. Du bygger upp muskelstyrka och kontroll runt knät så att det blir stabilt trots att korsbandet är skadat. Många patienter blir bra på det här sättet, särskilt de som inte idrottar med snabba vändningar.
Operation. Behöver du operera ersätts det skadade korsbandet med en sena från din egen kropp, oftast knäskålssenan eller en sena från baksidan av låret. Ingreppet görs med titthålsteknik (artroskopi). Indikationen för operation ökar med lägre ålder, högre aktivitetsnivå och upprepade episoder där knät viker sig. Det anses ofta bäst att operera först efter ett par veckor, när svullnaden har gått ner och rörligheten är tillbaka.
Bakre korsbandsskador behandlas nästan alltid med träning, och bara ett fåtal kliniker i Sverige opererar dem.
Rehabilitering efter korsbandsskada
Oavsett om du opereras eller inte tar rehabiliteringen ofta 6 till 12 månader. Ett typiskt upplägg:
| Fas | Tid | Fokus |
|---|---|---|
| Akut fas | 0–2 veckor | Minska smärta och svullnad, högläge, lätt kompression |
| Rörlighet och kontroll | 2–12 veckor | Böja och sträcka knät, lätt styrketräning för lår, säte och vad, cykling |
| Uppbyggnad | 3–9 månader | Benböj, utfall, step-ups, balans på ett ben, gradvis löpning |
| Återgång till idrott | 9–12 månader | Hopp, landningar, vändningar och idrottsspecifik träning |
I uppbyggnadsfasen är benövningar som gör dig starkare i benen kärnan. Mot slutet tillkommer hopp och landningar, och då är plyometrisk träning för explosivitet ett bra verktyg, så länge knät klarar testerna för hopp och styrka.
När ska du söka vård?
Kontakta en vårdcentral om du misstänker att du har skadat korsbandet eller ledbandet. Får du väldigt ont, har svårt att gå eller om knät svullnar kraftigt ska du genast söka vård på vårdcentral, jourmottagning eller akutmottagning. En tidig diagnos gör det lättare att lägga upp rätt behandling.
Vanliga misstag efter en korsbandsskada
- Att vila för länge. Musklerna runt knät försvagas snabbt, och styrkan före en eventuell operation har stor betydelse för resultatet.
- Att jämföra sig med elitidrottare. Proffs har rehab på heltid och medicinsk personal runt sig. Som motionär tar det ofta längre tid.
- Att gå tillbaka för tidigt. Knät kan kännas bra långt innan det klarar vändningar och landningar. Låt tester av styrka och hopp avgöra, inte kalendern.
Kan man förebygga korsbandsskador?
Risken går att minska med träning som bygger stabilitet:
- stärk baksida lår, säte och höftmuskulatur
- träna landningar och hopp med knät rakt över foten
- träna balans på ett ben
- öka träningsmängden gradvis
- värm upp ordentligt med knäkontrollövningar före match och träning
En skada på korsbandet kan också öka risken för artros i knät på längre sikt, vilket är ännu ett skäl att ta rehabiliteringen på allvar.
