Kramp i vaden, eller sendrag, är när vadmuskeln plötsligt och ofrivilligt drar ihop sig och inte släpper. Muskeln blir hård och spänd, det gör ont och du kan ofta både se och känna knölen i vaden. Krampen går oftast över av sig själv inom några minuter.
Får du kramp: sträck ut muskeln genom att dra foten mot dig eller ställa dig upp och trycka hälen mot golvet, och massera vaden. På sikt minskar risken om du stretchar regelbundet, ökar träningsmängden gradvis och dricker tillräckligt.
Vad är kramp i vaden och sendrag?
En muskelkramp är en ofrivillig sammandragning av en muskel eller muskelgrupp. Normalt styr du dina skelettmuskler med viljan, men vid kramp går det inte att få muskeln att slappna av. Muskelkramp är vanligast i foten eller vaden, och just där kallas det sendrag.
Vaden består av två stora muskler: gastrocnemius, den ytliga vadmuskeln, och soleus, den djupa. Båda fäster i hälsenan och arbetar i varje steg när du går, springer och hoppar, vilket förklarar varför vaden krampar så ofta.
Vanliga orsaker: varför får du kramper i vaden?
Varför man får muskelkramp är oftast inte känt, enligt 1177. Det finns ändå faktorer som tydligt ökar risken:
- Överansträngning. Det är vanligt att få kramp när musklerna har jobbat mer än de är vana vid, till exempel efter ett långt löppass, en match eller en dag i trädgården.
- Obekväm ställning. Har du suttit, legat eller stått i en obekväm ställning länge kan vaden krampa när du väl rör dig.
- Vätskebrist och mineraler. Vätskebrist och låga nivåer av mineraler som magnesium, kalcium och kalium kan orsaka kramp, särskilt vid träning i värme.
- Läkemedel. Vätskedrivande läkemedel (diuretika) kan göra att du lättare får kramp.
- Blodcirkulationen och nerver. Sämre blodcirkulation i benen eller påverkan på nerver, till exempel vid ryggproblem, kan ge kramp eller krampliknande smärta.
- Sjukdomar. Diabetes, leversjukdomar och sköldkörtelrubbningar kan öka risken, även om sjukdomar sällan är orsaken.
Idrottare och äldre är mer benägna att få kramp. Ungefär var tredje person över 60 år får ibland kramp i vadmusklerna.
Symtom: hur känns en muskelkramp i vaden?
Krampen kommer plötsligt. Muskeln drar ihop sig, blir hård och gör kraftigt ont, ofta så att du inte kan belasta benet. Den varar från några sekunder upp till ett par minuter. Efteråt är vaden ofta öm, och ömheten kan sitta kvar i upp till 24 timmar.
Vad kan du göra själv när krampen kommer?
- Sträck ut muskeln. Böj upp foten mot dig, gärna med hjälp av en vägg eller sänggaveln, eller ställ dig upp, ta ett steg bakåt med det onda benet och tryck hälen mot golvet.
- Håll töjningen i någon minut tills krampen släpper.
- Massera vaden mjukt för att hjälpa muskeln att slappna av.
- Gå några steg när det värsta har släppt. Värme, som en varm dusch, kan lindra ömheten efteråt.
Kommer krampen mitt i ett pass: avbryt den aktuella övningen, töj och drick. Fortsätt lugnt om vaden känns normal igen.
Egenvård och behandling: så förebygger du kramp i benen
Egenvården handlar om att göra vaden mer tålig och undvika det som utlöser krampen:
- Stretcha musklerna regelbundet, helst när de är uppvärmda efter träning. Se våra stretchövningar efter träning för vadstretchar som passar.
- Värm upp ordentligt. En uppvärmning innan träningen gör att vaden inte tar smällen kallt.
- Öka belastningen gradvis, både distans, tempo och antal hopp.
- Drick tillräckligt. Omkring 2 liter vatten per dag är en generell rekommendation, mer vid svettiga pass.
- Ät allsidigt så att du får i dig magnesium, kalium och kalcium.
- Tåhävningar bygger styrka i vaden och ökar blodflödet.
Kramper som kommer ofta trots egenvård kan en leg. fysioterapeut eller naprapat hjälpa dig med, bland annat med stretchövningar och massage.
Kramp i benen på natten
Muskelkramp kommer ofta när du ska somna eller när du sover. Musklerna slappnar av och blodcirkulationen är lugnare. Stretcha vaderna en stund före sänggåendet, undvik att ligga med tårna utsträckta under ett tungt täcke och lägg gärna in en kvällspromenad efter dagar då du suttit mycket.
När ska du söka vård?
Det är sällan nödvändigt att söka vård för muskelkramp. Kontakta vårdcentralen eller ring 1177 om:
- du ofta har besvärlig kramp
- benet samtidigt svullnar och huden ändrar färg
- du får kramp och svaghet i muskeln
- krampen inte går över med egenvård
Svullnad, värme och ömhet som sitter i efter att krampen släppt ska alltid kollas, eftersom det kan vara en blodpropp.
Mer om kramp och vadbesvär
Kramp eller muskelbristning?
En kramp skadar inte muskeln och släpper inom minuter. Känns det i stället som ett slag eller stick mitt i ett steg, och följs smärtan av svullnad och blåmärken, kan det vara en muskelbristning, så kallad gubbvad. Läs mer om muskelbristningens symtom och läkningstid.
Kramp eller restless legs?
Restless legs, rastlösa ben, ger krypningar, stickningar och ryckningar i benen, särskilt i vila. Det är en annan åkomma än vadkramp och kan behöva utredas av läkare.
Gravida och äldre
Kramp i benen är vanligt hos äldre och gravida, särskilt under senare delen av graviditeten. Under graviditeten ökar belastningen på benen och livmodern kan trycka på nerver och kärl. Stretch före läggdags, rörelse och stödstrumpor kan hjälpa.
Vanliga misstag
Att tro att kramp är samma sak som träningsvärk är vanligt, men träningsvärken kommer dagen efter och känns som en jämn ömhet. Ett annat misstag är att töja hårt och ryckigt. Sträck ut lugnt och håll kvar, så släpper krampen snabbare.
