Menisken är en halvmåneformad broskskiva i knäleden. I varje knä finns två menisker, en inre och en yttre, som sitter mellan lårbenet och skenbenet och fungerar som stötdämpare. En meniskskada betyder att någon av dem har spruckit eller att en bit har lossnat, oftast när knät vrids kraftigt i idrott eller, efter 40 års ålder, vid en betydligt mindre belastning.
De flesta meniskskador blir bra utan operation. Besvären brukar gå över av sig själv, och när de inte gör det är fysioterapi och träning förstahandsbehandlingen. Operation behövs främst när knät låser sig.
Vad är menisken och vad gör den i knäleden?
Meniskerna är två C-formade broskskivor: den inre (mediala) och den yttre (laterala). De jämnar ut belastningen i knäleden, minskar friktionen mellan ledytorna och hjälper till att stabilisera knät när du går, springer och hoppar. Enligt Läkartidningen består menisken till cirka 72 procent av vatten och resten främst av kollagen.
Menisken har bara blodförsörjning i den yttre kanten närmast ledkapseln, hos vuxna i ungefär 10–30 procent av vävnaden. Därför läker en spricka i den inre delen sällan ihop, medan en skada nära kanten har bättre förutsättningar.
Brosket och meniskerna blir skörare med åren. Efter fyrtioårsåldern kan menisken skadas även när du bara trampar snett.
Vilken typ av meniskskada har du: akut eller degenerativ?
Meniskskador delas in i två huvudtyper:
| Typ av meniskskada | Vem drabbas | Hur skadan uppstår |
|---|---|---|
| Akut (traumatisk) | Oftast yngre idrottare | Knät vrids när det är böjt och belastat, t.ex. när foten fastnar i gräset |
| Degenerativ | Vanligast från medelåldern | Menisken blir skörare och spricker eller fransas upp utan tydlig olycka |
Akuta meniskskador är vanliga i fotboll, handboll och innebandy. Ungefär en tredjedel av alla meniskskador uppstår i samband med idrott, och mer än en tredjedel kommer tillsammans med en främre korsbandsskada. Bland kvinnor inträffar de flesta mellan 11 och 20 års ålder, bland män mellan 21 och 30.
En degenerativ meniskskada är vanligare än den akuta. Ungefär var tredje person över 50 har en trasig menisk, men de flesta har inga besvär och vet inte om det. Åtta av tio med en degenerativ meniskskada har också artros i knäleden, och de två tillstånden kan vara svåra att skilja åt.
Oftast är det menisken på insidan av knät som skadas. Den mediala menisken är mindre rörlig än den laterala och tar därför mer av vridningen.
Symtom: hur känns en meniskskada i knät?
Typiska symtom är:
- smärta i knät, ofta på insidan, när du sitter på huk eller vrider knät
- svullnad, ibland samma dag eller med återkommande svullnad efter belastning
- upphakningar eller låsningar, knät fastnar i ett läge
- stelhet och svårt att sträcka ut knät helt
- ömhet när du trycker längs ledspringan
Smärtan kommer ofta vid belastning och inte i vila. Läkaren undersöker knät med test som McMurrays och Apleys test, där knät böjs och vrids för att se om det knäpper eller gör ont över ledspringan. Röntgen eller magnetkamera behövs bara i vissa fall.
När ska du söka vård för en meniskskada?
De allra flesta behöver inte söka vård. Kontakta en vårdcentral om besvären inte minskar under de närmaste dagarna. Enligt 1177 ska du söka vård inom något dygn om du har skadat dig och:
- knät fastnar i ett läge
- du inte kan stödja på benet
- du har svårt att sträcka ut knät
- knät svullnar upp kraftigt inom ett par timmar efter skadan
Ihållande eller akut låsning ska bedömas av ortoped snarast. Svullnad på framsidan av knät utan vridning kan också vara en slemsäcksinflammation i knät, som behandlas annorlunda.
Behandling: träning, fysioterapi eller operation?
Du får olika behandling beroende på vilken typ av meniskskada du har. Behandlingen består oftast av fysioterapi med individuellt anpassad träning i minst tre månader för att stärka musklerna runt knäleden. Smärtlindring som paracetamol kan användas vid behov.
En del behöver opereras, framför allt efter större olyckor eller när knät har låst sig. Ingreppet görs med titthålskirurgi (artroskopi) på två sätt:
- Meniskresektion: läkaren tar bort den skadade delen av menisken. Återhämtningen tar ofta bara ett par veckor.
- Meniskreparation: menisken sys ihop. Det går bara när skadan sitter i den blodförsörjda delen nära ledkapseln, och återhämtningen tar flera månader.
Vid degenerativa skador är operation sällan rätt väg. Remiss till ortoped övervägs först om låsningar och upphakningar återkommer eller om fysioterapin inte har hjälpt efter tre månader.
Så tränar du knät efter en meniskskada
Efter en skada eller operation tappar knät lätt både styrka och balans. 1177 ger några grundregler:
- Träna rörligheten, framför allt förmågan att sträcka ut knät.
- Stärk benmusklerna så att de avlastar knät. Lårets framsida och baksida samt säte gör mycket av jobbet. Se våra övningar för starkare ben när knät tål belastning.
- Det är inte skadligt att träna måttligt även om smärtan tillfälligt ökar, men värken ska helst ha minskat till dagen efter.
- Undvik hastiga vridningar och löpning i början.
Börja med kontrollerade rörelser i ett smärtfritt rörelseomfång och öka belastningen stegvis. Grunda knäböj med god teknik är en bra väg tillbaka. Blir knät sämre när du tränar: prata med fysioterapeut eller läkare.
Vad säger forskning om operation och artros?
Tidigare opererades många skadade menisker bort. I dag visar forskning att en operation vid degenerativ meniskskada inte ger något extra utöver träning. Enligt Artrosportalen vid Lunds universitet har en så kallad låtsasoperation till och med gett lika goda resultat som en riktig.
En trasig menisk ökar risken för artros på sikt, eftersom belastningen på ledbrosket blir ojämn. Ungefär hälften av dem som fått en del av menisken bortopererad utvecklar artros efter 15–20 år, och risken är 3–7 gånger högre än för en frisk knäled. Det är ett av skälen till att man i dag försöker bevara så mycket av menisken som möjligt.
Menisk eller korsband?
Båda skadas ofta vid samma vridning. En korsbandsskada ger oftare en känsla av att knät viker sig, medan en meniskskada typiskt ger låsningar och smärta längs ledspringan. Eftersom skadorna ofta kommer tillsammans bör ett knä som svullnar kraftigt efter en vridning undersökas.
Vanliga misstag efter en meniskskada
Att vila helt i veckor gör att musklerna tappar styrka och knät blir mer instabilt. Att gå tillbaka till matcher och snabba vändningar för tidigt är det motsatta misstaget. Den säkra vägen är gradvis ökad belastning med träning som ett fast inslag.
