Hopparknä är en överbelastningsskada i knäskålssenan, patellarsenan, som ger smärta på framsidan av knät precis under knäskålen. Skadan uppkommer när senan utsätts för upprepad belastning som den inte hinner återhämta sig från, typiskt vid många hopp och landningar i volleyboll och basket.
Behandlingen bygger på att minska belastningen utan att vila helt och att sedan stärka senan med träning. Över 90 procent blir bra utan operation, enligt Internetmedicin, men det kräver tålamod: räkna med minst tolv veckor.
Vad är hopparknä?
Lårets framsida, quadriceps, fäster i knäskålen. Därifrån fortsätter patellarsenan ner till skenbenet. Vid hopparknä är det senans övre del och fäste mot knäskålens nedre spets som gör ont.
Medicinskt kallas tillståndet patellar tendinopati eller patellarsenetendinopati, och på engelska jumper’s knee. Förr talade man om inflammation, men studier har visat få inflammatoriska celler i senan. Det som händer är snarare att senans tätt packade kollagen ändrar struktur när överbelastningen överstiger senans förmåga att reparera sig. Samma sak sker i hälsenan, som du kan läsa om i artikeln om hälseneinflammation och övningar.
Orsaker till hopparknä
Den vanligaste orsaken är upprepad belastning från hopp, landningar och snabba riktningsändringar. Varje hopp ger små skador i senan, och kommer de tätt inpå varandra hinner de inte läka. Det är därför skadan är vanlig i volleyboll, basket och friidrottens hoppgrenar, men den förekommer även i innebandy och hos löpare.
Riskfaktorer som ökar belastningen på senan:
- för snabb ökning av träningsmängd eller intensitet, till exempel mycket plyometrisk träning utan uppbyggnad
- byte av underlag eller skor
- stela och svaga muskler i lår och höfter
- felställningar i benet, som en stor vinkel mellan höften, knäskålen och skenbenet
Enligt Internetmedicin har 40 till 50 procent av elitvolleybollspelare hopparknä. Det drabbar främst personer mellan 15 och 30 år och är dubbelt så vanligt bland manliga som kvinnliga elitidrottare.
Symtom på hopparknä
Smärtan sitter väl avgränsad vid knäskålens nedre del, och senan är öm när du trycker på den. Den kommer oftast smygande. Vanliga symtom är:
- ont i knät när du hoppar, landar eller springer
- smärta vid trappgång, särskilt nerför, och när du sitter på huk
- stel i knät efter långvarigt sittande och på morgonen
- ibland svullnad runt senan
Besvären utvecklas ofta i steg. Först gör det ont efter aktivitet. Sedan i början av passet, men smärtan släpper när du blivit varm. Till sist gör det ont under hela passet och kanske även i vila. Många tränar vidare när det bara gör lite ont i början, och det är ett säkert sätt att förvärra skadan.
Hur ställs diagnosen?
En läkare eller fysioterapeut ställer diagnosen utifrån din beskrivning och en undersökning där senfästet är ömt vid tryck. Ett vanligt test är knäböj på ett ben på ett snett underlag, som framkallar smärtan tidigare hos den som har skadan.
Ultraljud och magnetkamera kan visa förändringar i senan men säger lite om hur svår skadan är. Röntgen används snarare för att utesluta andra orsaker, som artros. Smärta i knät kan också komma från menisken eller korsbanden, så en meniskskada är ett av de tillstånd som behöver skiljas ut.
Behandling av hopparknä: vad kan du göra själv?
Grunden är att minska belastningen utan att vila helt. Total vila försvagar senan och förlänger läkningen. Skadekompassen beskriver en enkel tumregel, smärthanteringsmodellen:
| Regel | Gräns |
|---|---|
| Smärta under aktivitet | högst 5 av 10 |
| Ökad smärta efteråt | ska klinga av inom 24 timmar |
| Utveckling över veckor | du får inte bli successivt sämre |
Håller du dig inom gränserna kan du ofta fortsätta träna, men med färre hopp, kortare pass eller annan träning som cykling. Is kan lindra smärtan efter aktivitet.
Excentrisk träning och styrkeövningar vid hopparknä
Styrketräning är den behandling som har bäst stöd. Excentrisk träning, där lårmuskeln arbetar bromsande medan den förlängs, hjälper senan att bygga upp kollagenet. Ett klassiskt exempel är långsam knäböj på ett ben på en lutande bräda. Med tiden kan du gå vidare till tyngre styrkeövningar och till sist hopp igen.
Internetmedicin anger att excentrisk träning bör pågå i minst 12 veckor innan du utvärderar effekten. Övningar för höfter och baksida lår kan också ingå. En fysioterapeut kan dosera och lägga upp programmet efter hur skadan svarar.
Knäskydd, tejpning och band som avlastar patella-senan
Ett patellarband eller knäskydd som trycker mot senan under knäskålen kan lindra smärtan direkt och göra det lättare att träna under rehabiliteringen. Tejpning fungerar på liknande sätt. De behandlar inte själva skadan men kan vara ett bra stöd medan du bygger upp senan.
Andra sätt att behandla hopparknä: stötvåg och operation
Stötvågsbehandling, PRP-injektioner och laser används ibland, men evidensen är omdiskuterad. Antiinflammatoriska läkemedel lindrar smärtan tillfälligt men behandlar inte orsaken. Kortisoninjektioner ska undvikas eftersom de ökar risken att senan brister.
Har konservativ behandling inte gett effekt efter 6 till 8 månader kan du remitteras till ortoped för att bedöma kirurgisk behandling. Då tas den skadade vävnaden bort, antingen med titthålsteknik eller öppen operation. Återgången till idrott tar i snitt cirka 4 månader efter titthålsoperation och 8 månader efter öppen operation.
När ska du söka vård och hjälp?
Sök hjälp hos fysioterapeut, naprapat eller vårdcentral om du fortfarande har ont efter en till två veckors vila från den aktivitet som utlöste besvären. Tidig behandling är viktig eftersom skadan kan bli långvarig. Hopparknä kan i värsta fall få idrottare att sluta med sin sport. Sök vård direkt om knät svullnar kraftigt efter ett trauma eller om du inte kan sträcka benet, eftersom det kan tyda på att senan har gått av.
Hur lång tid tar det att bli bra?
Med rehabilitering blir de flesta bra inom tre månader, men i svåra fall kan det ta upp till ett år. Lindriga fall kan återgå till idrott efter några veckor, medan idrottare med svårare besvär kan behöva 6 till 12 månader. Lite kvarstående smärta är inte ovanligt, men brukar inte hindra fysisk aktivitet.
Hopparknä eller Osgood-Schlatter?
Det är vanligt att blanda ihop de två. Osgood-Schlatter drabbar växande barn och tonåringar och ger smärta och en knöl längre ner, där senan fäster i skenbenet. Hopparknä sitter högre upp, vid knäskålens nedre spets, och är vanligast hos unga vuxna. Svullnad framför knäskålen efter tryck eller knästående är i stället ofta en slemsäcksinflammation i knät.
Vanliga frågor och svar om hopparknä
Kan man spela med hopparknä? Ofta ja, så länge smärtan stannar inom smärthanteringsmodellens gränser och du inte blir sämre.
Kan hopparknä gå över av sig självt? Lindriga besvär kan gå över med minskad belastning, men utan träning riskerar senan att förbli känslig och besvären att komma tillbaka.
Vem behandlar hopparknä? Fysioterapeuter, naprapater och kiropraktorer med idrottsmedicinsk inriktning. Läkare och ortoped kopplas in vid långdragna besvär.
