En stressfraktur är en liten spricka i skelettet som uppstår när ett ben utsätts för upprepad belastning under längre tid än det hinner återhämta sig. Den kallas också utmattningsbrott, och när den sitter i mellanfoten används ofta namnet marschfraktur. Skadan drabbar främst löpare, dansare och soldater och sitter oftast i foten eller skenbenet.
Till skillnad från ett vanligt benbrott kommer en stressfraktur gradvis, utan något fall eller slag. Den läker oftast bra med avlastning, men bara om du slutar med det som orsakade den.
Vad är en stressfraktur?
Skelettet är levande vävnad som hela tiden bryts ned och byggs upp igen. Varje löpsteg och hopp ger små mikroskador i benet, och normalt reparerar kroppen dem och gör benet starkare. När överbelastning gör att skadorna samlas snabbare än de lagas uppstår först en stressreaktion i benet och, om belastningen fortsätter, en stressfraktur.
Konditionen förbättras snabbare än skelettet hinner anpassa sig. Det är därför en löpare kan känna sig redo för mer träning samtidigt som benen inte är det.
Stressfraktur i foten, marschfraktur och andra vanliga platser
Stressfrakturer är vanligast i viktbärande ben:
| Område | Kommentar |
|---|---|
| Skenbenet | Den vanligaste platsen för stressfraktur i underbenet |
| Mellanfotsbenen (metatarsalbenen) | Kallas marschfraktur, oftast i det andra mellanfotsbenet räknat från stortån |
| Femte metatarsalbenet | Kallas Jones fraktur, allvarligare och kan behöva gips |
| Båtbenet, hälbenet och fotled | Förekommer, ofta svårare att upptäcka |
| Lårbenshalsen och bäckenet | Ovanligare men kan bli allvarliga |
Vanliga symtom: hur känns en stressfraktur?
Det typiska symtomet är smärta på en tydligt avgränsad punkt i skelettet. I början kan smärtan vara diffus och komma först sent i ett träningspass, för att försvinna med vila. Med tiden kommer den tidigare, blir starkare och sitter kvar efter passet.
Vanliga symtom vid stressfraktur:
- smärta som ökar vid belastning, till exempel löpning, hopp eller rask gång
- ömhet när du trycker direkt på benet över det skadade området
- svullnad, ofta i ett senare stadium
- vilosmärta eller värk på natten när skadan blivit mer uttalad
- att du börjar halta eller omedvetet avlastar ena sidan
Ett bra kännetecken är att du kan peka ut smärtan med ett finger. Träningsvärk sitter i musklerna och känns mer utspridd. En stressfraktur i skenbenet förväxlas ofta med benhinneinflammation och hur du tränar dig ur den, men vid benhinneinflammation är ömheten oftast utspridd längs en större del av benet. Smärta under framfoten kan också komma från en nerv, som vid Mortons neurom mellan tårna.
Vem drabbas och varför uppstår en stressfraktur?
De vanligaste orsakerna handlar om att belastningen ökat för snabbt:
- fler kilometer, fler intervaller eller mer backlöpning på kort tid
- byte från mjukt till hårt underlag
- nya skor eller slitna skor med dålig dämpning
- en ny idrott med mycket löpning eller hopp
- för lite återhämtning mellan passen
Vissa personer har dessutom ett skelett som tål mindre. Benskörhet, låg bentäthet, D-vitaminbrist och för lite energi i förhållande till träningen ökar risken. Inom idrottsmedicinen talar man om relativ energibrist (RED-S), och hos kvinnor är utebliven mens en viktig varningssignal. Fotens form spelar också in: plattfot, lågt fotvalv, mycket högt fotvalv och strama vadmuskler nämns som riskfaktorer. Den som haft en stressfraktur tidigare löper större risk att drabbas igen.
Hur ställs diagnosen?
Läkare ställer diagnosen utifrån hur smärtan har kommit, var den sitter och en undersökning av foten eller benet. Vanlig röntgen är oftast första steget, men tidigt i förloppet syns frakturen ofta inte. Den kan bli synlig först när läkningsvävnad börjat bildas. Kvarstår misstanken används magnetkamera (MR), som är den mest känsliga metoden, och ibland ultraljud eller datortomografi.
Behandling av stressfraktur
Grunden i all behandling är att ta bort den belastning som orsakade skadan. För en löpare betyder det paus från löpning och hopp.
- Avlasta. Gör det ont att gå behöver foten avlastas. Ofta räcker kryckor, men ibland används gips eller en ortos (plaststövel), oftast under 4–8 veckor.
- Stabila skor och inlägg. Skor med stel sula och inlägg som avlastar kan lindra smärtan och stabilisera foten under läkningen.
- Alternativ träning. Vattenlöpning, simning och cykling håller uppe konditionen om de är smärtfria.
- Gradvis återgång. Öka belastningen steg för steg när vardagen fungerar utan smärta.
Operation är ovanligt. Det kan bli aktuellt om frakturen inte läker eller sitter i ett högriskområde. Då stabiliseras frakturen med platta, skruvar eller spik.
Läkningstid och prognos
Läkningen tar ofta 6–8 veckor för en stressfraktur i foten. Frakturer med sämre blodförsörjning, som främre delen av skenbenet, lårbenshalsen och femte mellanfotsbenet, kan ta flera månader. Forskare vid Linköpings universitet har visat att det som syns som en spricka på röntgen vid kroniska stressfrakturer i främre skenbenet ofta är en pågående läkningsprocess. Deras råd är att vila från det som gör ont, men inte att sitta helt stilla.
Vad kan du göra själv? Träning med stressfraktur
Ja, men inte på det skadade benet. Överkroppsträning, bålträning och kondition utan stötar fungerar ofta. En enkel tumregel: träningen ska inte göra ont i skadeområdet under passet, inte senare samma dag och inte dagen efter. Ta inte smärtstillande för att kunna träna, eftersom smärtan är signalen du doserar efter.
Det vanligaste misstaget är att börja springa igen så fort smärtan släpper. Benet kan fortfarande vara under ombyggnad trots att det känns bra.
När behöver du söka hjälp och vård?
Kontakta vårdcentralen om du har smärta i skelettet som återkommer på samma ställe i mer än några dagar, särskilt om den ökar vid belastning eller får dig att halta. Sök vård snabbt vid smärta i ljumsken efter löpning, eftersom en stressfraktur i lårbenshalsen kan bli allvarlig.
Hur kan du förebygga en stressfraktur?
- Öka träningsmängden gradvis och byt inte underlag, skor och mängd samtidigt.
- Varva löpning med pass utan stötbelastning.
- Ät tillräckligt för den träning du gör.
- Bygg starka ben och fötter, se vår guide till styrketräning för löpare.
- Ta en punktformig smärta på allvar i stället för att träna igenom den.
